"Att göra en gubbe"

Hörde ett program i radions P1 om gubbens renässans. Intressant! Jag känner igen typen. Kännetecknande för begreppet är att de har ett evighetsperspektiv, att de alltid ser sig som subjekt, att de tar upp all plats och pratar i en evighet som om de har en ocean av tid och självklart utgår från att alla andra anser att de är värda att lyssna och lägga dyrbar tid på.

Kort sagt; att göra en gubbe är att vara självupptagen i kubik...Hur många sådana har jag inte mött i mitt liv. Möter och kommer att möta. Känner du igen typen?

Men tack vare alla de män som gjorde en gubbe vågade jag gå upp i talarstolen. Vad jag än gör och säger så kan det inte bli sämre, tänkte jag och begärde ordet som tjugoårig nyvald politiker. Tack för det gubbar!