Christina Linnea Örtendahls Blogg

Statsvetare & omvärldsanalytiker granskar dagsaktuell politik med glimten i ögat

söndag, oktober 07, 2007

Mona Sahlin som populist och pensionärskramare

Första tevedebatten mellan Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt har sänts. Det var en ganska förutsägbar debatt. Ungefär som Ulrich Beck resonerar om i sin Vad innebär globaliseringen? där han konstaterar att den nya rörligheten skapar en specialisering.

Enligt denna teori skulle moderaternas jobbpolitik attrahera människor som vill arbeta medan socialdemoktraternas bidragspolitik attraherar människor som inte vill arbeta. Allt i ett globaliseringsperspektiv.

Det innebär att i de länder som det är lönsamt att arbeta kommer arbetskraftsinvandring att dominera, medan det i de länder där det är lönsamt med bidrag av olika slag kommer de som är beroende av bidrag att dominera invandringen.

Mona Sahlin är mer intresserad av att röstmaximera än att ta ansvar för medborgarnas framtid. Det bästa exemplet på detta är den populistiska skattesänkning för pensionärer som hon lovat.

Moderaterna och alliansregeringen har infört ett jobbavdrag för alla som arbetar för att tydliggöra budskapet om att man står för arbetslinjen. Detta har väckt mycket harm hos pensionärer som anser att de missgynnas.

Låt oss en gång för alla göra klart att varken dagens pensionärer eller den kommande generationens pensinärer har avsatt några pengar till sina pensioner. I stället förhåller det sig så att de sedan länge levt upp de pengar dom betalat in i skatt. Ska sanningen fram har de flesta faktiskt fått mer tillbaka än vad de betalat in. Fakturan skickas glatt vidare till barnbarn och barnbarnsbarn.

Det är således inte relevant när pensionärerna hävdar att deras pensioner är uppskjuten lön och därför bör beskattas lika som lön - och därmed rendera till s k jobbavdrag.

Tyvärr har sossarna låtit alla leva i den tron i flera sekler. Vilket resulterar i att alla pensionärer är upprörda över alliansregeringens diskriminering av äldre och öppnar upp för socialdemokratisk missnöjespolitik.

Så Fredrik Reinfeldt har helt rätt när han säger att:
Den bästa politiken för äldre som inte jobbar är att se till att yngre som är i arbetsför ålder jobbar. Varför? Jo, därför att det är en koppling mellan hur många som jobbar och vilken tillväxt vi har i den svenska ekonomin, hur pensionerna faller ut.
Det kan vara så att den partiledare som lyckas förmedla denna sanning pedagogiskt och kommunikativt är den som vinner valet nästa gång.

för övrigt anser jag att buddistmunkars sånger bör höras och militärjuntans styre i Burma förgöras...

Etiketter: , , ,